Lyckan i grunden
Jag försöker landa lite. Jag har börjat inse att jag ska vara här ett tag nu, ensam, och att det kanske är dags att börja bygga upp ett liv som faktiskt går att leva. Med lyckan i grunden och allt det där. Jag har haft så himla låg livskvalité den senaste tiden och något måste göras åt saken.
Ska man klara av att leva i ett distansförhållande så måste man ha en stabil grund att stå på, saker och människor man älskar i sitt eget liv och som man kan luta sig tillbaka på och tröstas av mellan de där få gångerna man får vara tillsammans med sin kärlek.
Jag är skyldig mig själv det. Det är något min pappa har lärt mig.
Vila i frid
Helgen på jobbet har vart lång och händelserik, och därför var det extra skönt att ta helg igår.
Jag stack bara näsan innanför dörren när jag kom hem innan jag tog med mig hunden och traskade upp till Finnby. Det är dags för våran Fritz att få somna in, och jag ville säga hejdå och tacka för alla år med ett äpple eller tre. Det är inte i närheten av tillräckligt för bästa bästa ponnyn, men han gillar ju äpplen så han var nog nöjd. Vila i frid gubben, jag älskar dig!
När vi kom hem igen så bjöds det på falukorv och mos till middag och sen gick jag upp till mig och däckade. När klockan ringde och det var dags för att rulla ner till Arkadien för träning så var jag inte pigg alls, men upptäckte till min stora glädje att den tydligen började halv åtta istället för sju, så jag fick sova en halvtimme till.
Träningen gick bra, men söndags så gjorde jag nånting på matchen så fotörat och en bit av översidan av foten var helt svullet och brunt (som ett gammalt blåmärke) på kvällen och natten och morgonen, och plötsligt på träningen så slog det till på insidan av foten också så jag fick gå av träningen och sen sova med lindad fot och idag ser den ut som en liten krigszon...
Herrarna slutade träna tidigare än oss så jag haffade Niclas när han gick förbi och sen stod vi och babblade rätt länge innan det blev sig så att han väntade medan jag duschade och sen plockade vi upp Joppe innan vi åkte till Monica som fyllde år och fikade med henne och lilla W. Det var lite halvkaos där som vanligt med Elliot, Albin och Rex som kan tyckas ganska stora i ett litet vardagsrum med det var mysigt och det var en jättebra kväll.
Nu ska jag sätta igång och städa!
Förlåt Julia
Jag har en störning. Jag är ett problem och ett irritationsobjekt för mina vänner. Jag är värsta facebooknörden (det är inte det som är problemet, fortsätt läsa), men bara i mobilen, och när det kommer till att svara på meddelanden och logginlägg och sånt, då är jag sämst! "jag hatar när du aldrig svarar. Allvarligt angelica, det är otrevligt beteende" skrev Julia till mig nyss och jag får hemskt dåligt samvete och skriver oj och förlåt och det ska aldrig hända igen, men sen nästa gång så gör jag precis samma sak igen...
Så, förlåt till alla er som jag glömmer att svara! Ni är inte ensamma!
Jag har en teori. Tänk om man skulle snåla på toalettpappret så mycket som man gör när det bara är jättelite kvar på rullen, hela tiden? Vad mycket pengar man skulle spara!
Jag sitter på jobbet och räknar ner. Jag har rast just nu och sen slutar jag vid tre och sen börjar min första match för i år klockan halv fyra. När jag skulle gå och lägga mig igår så kunde jag inte slappna av för adrenalinet pumpade så det dunkade i öronen på mig och jag har vart uppspelt hela dagen i dag, så jag hoppas att det håller i sig till matchen! Adrenalin kommer man långt på, och det är ju bra för oss med dålig kondis!
Årstidsbyten i allas hjärtan
Den tionde maj
I mina drömmar var det så. Vädret ville nåt annat. Men jag är glad endå!
I fredags när Ida och jag var på Konsum så stod hon framför godishyllan ett tag innan hon till slut valde Kryptoniter. "Det där är mina favoriter!" sa jag nöjt när jag såg vad hon hade tagit, och la sedan till; "Och Fizzyflaskor!" (såklart). "HAHA!" utbrast Ida då, på ett såntdär vis som bara Ida kan utbrista haha, och sprang tillbaka till hyllan och visade att hon minsann hade tänkt ta både Fizzyflaskor och Kryptoniter först, men sedan ändrat sig och hängt tillbaka Fizzyflaskorna. Awesome! Lika barn leka bäst!
Jag kom och tänka på det i och med att jag har vart med Ida hela förmiddagen idag. Klockan halv nio redan var hon hos mig och vi åt en lång frukost innan vi fick för oss att vi skulle gå upp till Bålbro och hälsa på (skolan där vi gick våra första tio år alltså. Vi hade tänkt göra det redan på påsklovet, men då kom vi på halvvägs att det var ju faktiskt påsklov). Sagt och gjort.
Alla gnäller för att vi var där och hälsade på, men såhär var det gott folk att när vi gick i högstadiet var vi så himla charmiga och glada och trevliga och babblade med allt och alla så vi blev rätt bundis med våra lärare och mattanter och städtanter och allt vad det var, och ja, här står vi! Och vi fullkomligt älskar att gå och hälsa på, speciellt när vi blir bjudna på lunch och chokladbollar och allt. Vi var tillochmed med på en SO-lektion med niorna.
När jag gick förbi ena matsalen så såg jag min minstingkusin Love som går i tvåan nu (jag har inte träffat honom sen i november), så jag ställde mig i dörren och så vinkade jag när han till slut såg mig, och han sprack upp i ett leende och for upp ur stolen och fram till mig samtidigt som han ropade; "Men hej! Vad gör du här?!". Bästa ungen ju! Jag sa till honom att säga till sin pappa att han ska ringa mig om dom behöver barnvakt och Love sa; "Ja! Ingen annan än dig!". Som sagt, bästa ungen!
Jag lämnade Ida på jobbet vid tolv och sen gjorde jag absolut ingenting förutom att gå ut med hunden och prata i telefon med Dennis samtidigt resten av eftermiddagen.
Jag har nu tagit mig igenom Daredevil, Elektra, Ghost Rider och den första Iron Man och jag måste ju säga att Iron Man var helt klart bäst, följt av Elektra och sedan Daredevil och sist Ghost Rider som inte var speciellt bra alls faktiskt. Ett brinnande skelett? Nej, lite överdrivet för mig...
Träningen gick bra, det regnade men fotboll är ju så sjukt kul så jag kunde inte bry mig mindre. Älska fotboll!!
Vill avsluta med att säga att min kille smälter glassar. Muuuums!
Marvel
Dennis säger att jag måste sluta läsa fantasyböcker och se science fictionfilmer för att jag drömmer så konstigt, men det tänker jag inte göra för det är det bästa!
Idag var planen att jag skulle in till stan och träffa min Adam som jag inte träffat sen i november, men jag insåg just att det faktiskt är onsdag vilket innebär träning, så nu får vi se hur det blir med det... Det hade ju funkat om Adam hade vart lika grymt morgonpigg som jag (haha), men han sa att han skulle ringa vid två (vilket antagligen är när han vaknar) och då blir det lite snabba puckar om jag ska hinna hem igen till träningen som börjar sju och det är ju inte så roligt... Så vi får se hur det blir detta. Jag kanske får spendera hela dagen lång med att nöta superhjältefilmer, vilket iofs inte hade vart helt fel det heller!
Att säga hejdå
Kommer ut, tårarna rinner över, jag står ute i den kyliga luften och andas, andas, torkar tårarna, försöker tänka på anledningar ifall någon skulle fråga om mina röda ögon på jobbet. Står emot en stark impuls att springa in igen, cyklar till jobbet, det är frost på sadeln, kylan är genomträngande mot mina bara händer, det isar, gör ont, men det är en skön smärta, en enkel smärta, en fysisk smärta att fokusera på istället för sorgen som river i bröstet och den skavande kärleken...
När han kallar alla djur för "lilleeee kaaaatten"
När underkäken smiter iväg lite åt vänster ibland när han ler
När jag sjunger julsånger i hans öra i maj
Hans speciella liksom punktsättande och konstaterande tonläge som jag alltid får lov att härma och fnissa åt
När vi trasslar ihop oss och bara är
Att ligga på rygg intill varann och stirra i taket och prata på riktigt
Att hålla handen i biomörkret
När han lägger armen runt mina axlar när vi går och drar mig intill sig
Att inte vara ensam längre
Roslagsderby
Roslagsbro hemma idag, damtreans hetaste derby! Jag är taggad till tänderna fast jag inte ens ska vara med och hjärtat klappar lite fortare bara jag tänker på det. Så viktigt!
Anyways. Jag kom precis in från en löprunda. Jag var på Vårdcentralen häromdagen och kollade mina lungor för jag har haft så himla svårt att andas när jag spelar fotboll, men jag hade bara överanstängt min dåliga kondis så nu blir det lugnt med fotbollen och mer egenträning i några veckor (det är btw därför som jag inte ska vara med på matchen).
Igår hade jag en lugn dag. Freja och jag var ute på långpromenad i solen och hämtade hem mamma från jobbet och sen var mamma och jag och handlade. Vi åt lunch när vi kom hem och sen la jag mig på sängen ett tag innan jag fick ett sms från Ida som ville gå på loppis och det var ju givet. Vi kom hem med varsin välfylld kasse med kläder och ramar och fotoalbum och paraplyer och båda var sådär lyckliga som man bara kan bli av att fynda. Och så måste jag bara berätta att Ida har förminskat brösten och är snyggare och smalare än någonsin! Inspirerande, kära vän!
Roligare än så blev det inte. Jag gav mig ut och sprang och när jag kom in var det middag. Jag kikade på en film och duschade och lite så och sen såg jag och mamma Sömnlös i Seattle på tvn innan jag gav upp och gick till sängs.
Ikväll kommer min Dennis hit!
Kärleken
Jag försöker vara glad, det gör jag. Och jag är glad, stundvis. Men sekunden jag blir lämnad ensam, sekunden det blir tyst, så finns den där igen. Saknaden. Känslan som dominerar min vardag. Och den gnager och sliter och sticker och det gör så ont.
Fast samtidigt så är den allt jag har förväntat mig. Kärleken. När jag är med honom så är allt sprakande och gnistrande lyckligt. Han är min glädje och när vi är tillsammans så gör han allt värt det.
Varsågoda
Dennis med vänner har vart i Uppsala hos vänner (jag orkade vare sig pallra mig till Uppsala, festa eller trängas, annars hade jag också vart där) och han tvingade Jalle och Kotten att ta en omväg runt Rimbo idag när dom skulle åka hem så att han kunde pussas och kramas med mig lite. Det var ju trevligt men alldeles för kort, all tid är egentligen för kort med min bästa, men bättre än ingen alls...
Annars idag så har jag vart ute med hundarna i det fantastiska vädret i flera timmar. Det blev fikastopp både hos farmor och hos mormor och sen har jag spenderat min tid idag på balkongen. Nu blir det spagetti och köttfärssås här, varsågoda för mitt fantastiskt roliga och inspirerande inlägg.
Mobilspar
Första gången jag var hos Dennis så satt vi i bilen på väg hem från affären när jag sa något i stil med att han kunde ju ta en nap medan jag lagade mat eftersom han ju hade jobbat sedan halv sex på morgonen. Han stirrade chockat på mig och utbrast; "Du, jag vet att det här är tidigt, men jag tror jag älskar dig, vill du gifta dig med mig?". Jag sa nej.
En väldigt full tjej kom till garderoben på klubben, langade upp en tjugolapp på disken och sa sluddrande; "Har ni någon jacka på det här numret?".
"Ouuuhh, nu förstår jag varför det var så dyrt att gå in!" utbrast en kille när han kom in och såg mig, Viktoria och Nilla bakom garderobsdisken.
Ännu en klubbkommentar. Några killar (utlänningar) såg att jag var lite stressad och skulle skämta till det lite som om dom hade fått vänta alldeles för länge. "Ser du oss inte eller? Är det bara för att vi är svartskallar?" sa dom och skrattade stort mot mig som fick lov att stanna till en stund och skratta med.
"Hon slog brädan i kinden!" berättade Skans nöjt för mig. "Och hon hade den inte ens på sig då!". Plötsligt var det jag som var nöjd.
"Åker du snowboard alltså?" frågade Simon mig när vi stod i kön till liften. "Nej jag åker skidor ser du väl!" sa jag sarkastiskt och Skans la till; "Ja, och Sofie åker på den andra!".
"Jaha vart bor ni då?" frågade jag killarna vi träffade efter after skin när Sofie, Anica och Skans var uppe. "Vi bor på Hängvägen, eller Hunkvägen, eller nåt sånt!". Jag såg mig skeptiskt omkring och utbrast; "Hunkvägen my ass!" och killarna jublade.
På toppstugan i Kläppen så har dom en dricksburk som dom har skrivit "För kärleken!" på. Trevlig som jag är så skulle jag småprata lite och det första som kom ut var; "Ni tjänar inte så mycket på kärleken...!".
Det var kväll och vi skulle ner till mig från stugan. Skans (som fyller 30 nästa år och är före detta lärare och sällan kläcker ur sig kommentarer) (eller ja, iallafall inte dumma kommentarer) tittade rakt in i en ovanligt stark strålkastare och frågade undrande oss andra; "Är det månen som lyser sådär starkt?".
Vicky och jag fikade med en kompis till henne som fick barn i höstas. "Valter ramlade ner från sängen idag!" berättade hon och jag tyckte precis att det Viktoria utbrast var; "Pucko!", men det var det inte. Dock så lät det ju hemskt kul för mig.
En kväll när vi skulle ut och klubba så hade jag mina vanliga strumpor på mig som jag alltid har. Vicky kastade en blick på mina strumpor och blev helt försträckt och tvingade mig att byta till tunnare... Piggt.
Jag minns inte vilka andra som var där men iallafall så satt Emil (DJ på Harrys som stänger klockan två på nätterna) och jag på jobbet och diskuterade spöken och gamla hus och så. "Ja, man känner ju ibland att det är stort och mörkt och läskigt i stora hus, men jag har aldrig känt så här!" sa Emil. "Jag menar, jag är ju här på nätterna rätt ofta, till två, ibland strax efter, men jag har aldrig känt mig ensam!".
Ida och jag gick igenom garaget hemma hos mig och Ida stannade till och pekade på domkraften och viskade till mig; "Den ser ut som en sparkcykel! Typ från stenåldern!". Pierre och André suckade och skakade på sina huvuden när jag berättade.
Sluuuut.
Bästa julklappen everrrr
Hovmästaren hade visat dom till bordet som hade vart ett runt bord med svart duk mitt i restaurangen. När dom hade satt sig så frågade han; "Har ni märkt att ni är dom enda som sitter vid ett runt bord?". Mamma och pappa och Maria och Johan svarade nekande och tittade sig omkring och upptäckte att alla andra bord var rektangulära. "Har ni märkt att ni är dom enda som har en svart duk?" frågade han vidare och mamma och pappa och Maria och Johan hade åter igen svarat nekande och tittat sig omkring och upptäckt att alla andra dukar var vita.
Då hade Wallmans haft en utlottning bland alla bokade sällskap, och mamma och pappa och Maria och Johan hade vunnit någon slags VIP-kväll med sjurätters middag istället för tre och större vinpaket (champagne och allt) plus att dom blev exklusivt omhändertagna av två kockar! Maten, drickat och servicen hade vart hur bra som helst och stämningen i restaurangen på topp och mamma bara bubblade när hon ringde till mig och berättade dagen efter och jag satt och log stort för mig själv.
Kan vara bästa bästa julklappen någonsin...!
En Dennishelg
Jag har gjort precis det här så många gånger förut (varit borta och kommit hem) och det har alltid känts okej, men nu känns det bara hemskt konstigt att börja ett liv 27 mil från Dennis... Konstigt, och lite oinspirerat. Men det får jag jobba på, för så kan jag inte ha det.
Hur som helst så har helgen vart helt underbar. I torsdags så hämtade han mig i Linköping och sen började vi vår helg tillsammans med att slockna och sova i flera timmar... Utslagna hjältar. När vi vaknade igen så hade pappa Anders gjort spagetti med köttfärssås och sen intog vi soffläge och såg hockeyn innan vi gick och la oss igen. Jag var superpigg efter att ha sovit hela eftermiddagen men som vanligt så somnade Dennis på stört och märkte inte ens att jag bråkade med honom halva natten.
När Dennis alarm ringde på morgonen så fick jag slå på honom för att han skulle vakna, varje gång, och det kändes som att det ringde varannan minut! Till slut så stängde han av det helt och det slutade med att jag vaknade till med andan i halsen en kvart innan han skulle börja jobba, så att jag åter igen fick slå på honom för att han skulle vakna. Men då blev det fart minsann för han var borta på bara några minuter. Imponerande!
Jag somnade igen och sov till någon gång på förmiddagen. Då blev det rester från middagen till frukost och några How I met your motheravsnitt, och innan Dennis kom hem så hade jag hunnit halvvägs genom Avatar. Han kom och la sig bredvid mig i sängen och sen tog vi oss nog inte upp igen förren det var dags för middag. Vi och Anders svängde ihop tacos och det visade sig att Dennis är precis lika dålig på att äta tacos som min kära lillebror. Vi fredagsdrack lite cider och vin och öl och satt länge vid matbordet och bara babblade innan vi förflyttade oss till soffan och ägnade oss åt lite tvtittande även denna kväll.
Dennis visade mig någon bil som jag rynkade näsan åt och när Dennis visade sin käre far samma bild så tittade han på mig och sa; "Men man kan ju köra hö till hästen på den ju!". En bra teori tyckte jag.
Eftersom Dennis har en tendens att snarka överjävligt mycket bara för att han har druckit några öl så hade jag lite roligt åt honom på natten. När jag hade roat mig klart med statusuppdateringar och inspelningar så fick jag nog och slog på honom så att han vaknade till. "Dennis seriöst du snarkar så jävla mycket, lägg dig på mage eller sidan istället så kanske du slutar!" sa jag irriterat och fick väldigt sömnigt till svar; "Vadå, ligger jag på rygg eller?". Jag fnissade. "Ja, jo... Du gör ju det". "Jaha... Men säg åt mig att lägga mig på sidan eller magen istället då så kanske det blir bättre..." mumlade han sen. "Ja, jo... Jag gjorde just det"
Mongo!
Lördagen spenderades också i sängen, men efter att vi hade vart iväg till kusin Robin och hämtat fem flak med öl så blev vi nog lite taggade för vi tog tag i oss själva och började fylla på med lite alkohol. Lillebror Emil anslöt och runt åtta satte vi oss i bilen och åkte till Tranås. Under tiden dit så lyckades jag övertala Emil att stanna med oss istället för att åka hem emellan och så var en danspartner till Vicky fixad.
Vi hamnade tillsammans med Viktoria hemma hos någon kompis till henne och vi babblade och när Emil och jag hittade en boll i en korg med hundleksaker så blev vi lite entusiastiska och jag höll på att skjuta ner en taklampa. Bra där!
Vi hamnade på Parkhallen där Casanovas spelade och det dansades massor och sen tog jag med mig bröderna Adolfsson hem trots Viktorias enträgna bedjande om att vi skulle stanna.
Söndag och som vanligt vaknade jag först och var piggast. Dock så betyder piggast bara egentligen piggare och det enda vi gjorde det dagen var att steka hamburgare och sen skjutsade Dennis mig till tåget vid halv sju och sen var helgen slut.
En fin lista
Två tandborstar på handfatet
När man öppnar ögonen efter att ha blundat en stund och tittar rakt in i hans ögon
När han kör in händerna i mina veck
När han kommer upp och hämtar mig i Sälen
Hans ögon fulla av skrattglitter
Hans skitiga handymanhänder
Att han hojtar "HALLÅÅÅÅÅÅÅ!" när han svarar i telefon så man blir rädd varje gång
När det pirrar för att han är så snygg i skinnjacka
Att han är så manlig att han får mig som pojkflicka att känna mig kvinnlig
Att kramas med hans haka på mitt huvud
När han kysser mig på pannan
När han skriver eller säger "jag saknar dig"
När han pratar om att bryta fingret för att bli sjukskriven och få vara med mig istället
När han säger något med jättemycket dialekt så man får lov att le
När han och pappa står lutade över en bilmotor och pratar så att jag inte förstår
Hans ögonblick av sårbarhet
När han säger att så mycket han har öppnat sig för mig har han aldrig öppnat sig för någon
När han kallar mig för sin favourite girl
När han säger att jag är vacker
När han glömmer mössan. Och jackan. Och nycklarna. Och USB-sladden.
Att få träffa hans familj
När han pekar fuck you med fingret mot sig själv och tror att det är en ny grej
När han vaknar till på natten och kryper upp intill mig
När vi ligger så ihoptrasslade att det är svårt att veta vart jag slutar och han börjar
Att spendera en hel dag i sängen
Att busa i duschen
När jag blir svartsjuk för första gången i mitt liv och han gillar det
När han säger att jag är den enda för honom
Att njuta av att se honom att njuta
Att ligga så nära att näsorna nuddar
Att kyssas när man skrattar
När han dummar sig som bara han kan
Att se honom i ögonen och säga "jag är kär i dig"
Att få somna och vakna
Nu får det vara nog
Nu tröttnar jag så det får vara kaos här tills jag orkar ta tag i det nästa gång! Puss!
